Ida Anna Eriksson

13 September

Denna dag var våran son beräknad och det kändes som att han inte hade tänkt att komma ut på länge! Vi hade sista kontrollen hos barnmorskan kl 13 och allt såg bra ut. När vi kom hem började vi städa och greja här hemma. Jag började känna värk i ryggen men körde på ändå.. Efter att vi hade städat klart slängde jag ihop en kladdkaka och stoppade i ugnen. Men då började jag få riktigt ont i ryggen så jag la mig på soffan. Efter ett tag tänkte jag "tänk om detta är förvärvar" så jag tog fram appen med en värkklocka och tryckte på starta! DÅ gick vattnet!  Jag reste mig upp och sa till David att nu har vattnet gått, jag tar en dusch. Han kom med telefonen så jag kunde ringa förlossningen, då var klockan 20.05.

De sa till mig att det tar tid med det första barnet och att det kanske var en rejäl flytning och inte vattnet. Jag sa då att vi föder fort i släkten och att jag ser att det är vattnet och inte någon flytning!!

De bad mig att komma in för att kolla.

20.30 kom vi in och jag blev undersökt. De såg då att det var vattnet som hade gått. Jag fick två värktabletter och en sovtablett så sa de "åk hem och kom tillbaka imorgon kväll". Jag sa nej detta kommer gå fort jag vill inte åka hem!  Värkarna började komma och de var kraftiga! Läkarna började titta på varandra och beslutade att vi skulle få ett rum att sova i där så vi kunde va lugna och ringa på klockan om det var något. Men jag kunde inte ligga i sängen för att jag hade så ont! När klockan var 22.00 sa jag att jag ville ha lustgas för då gjorde det så ont. "Då måste vi känna hur öppen du är innan". Jaha okej.. De kände och då var jag öppen 5cm. Vi fick svaret "oj du är redan öppen 5cm vi får flytta dig till en förlossningssal för det blir bebis inatt!".  Jag tänkte bara JAG SA JU DET!.

Bort till salen där jag fick lustgas. Där låg jag och sög i mig allt jag kunde medans David proppade i mig nyponsoppa. 

Kl 01.30 hjälpte inte lustgasen och jag ville ha ryggbedövning trots att jag gick in med att försöka klara mig utan. De var då tvungna att känna hur öppen jag var igen för man får inte vara öppen mer än 8cm. Barnmorskan kände inte så en annan fick komma in och känna. "Du är öppen 10 du får ingen bedövning" jag dog! Kämpade på med lustgasen till kl 02.20 när jag ville börja krysta. Bort med lustgasen och tryck! Så tryckte jag och tryckte och kl 02.49 var han ute! Våran älskade Gabriel <3 och med tanke på att allt gick bra (sprack inget) så åkte vi aldrig upp på BB utan åkte hem när vi hade sovit. 

Detta var det bästa och smärtsammaste jag har gjort!!